Veckorna skuttar vidare och lämnar mig i ett vårtöcken. Det är lustigt att nya kurser i skolan i kombination med väderomslag ger känslan av ett nytt liv; kanske är det det som kommer att hålla utbildningen intressant under fem år på Göteborgs Universitet, vad vet jag?

Det känns just nu som att jag läser kurslitteratur efter kurslitteratur för läsandets skull: det är lite som fastnar. Jag tror att tempot från tentaperioden satt sina spår, utan att vi fått mycket tid att återhämta oss. Antagligen är det lite extra tufft nu innan internationaliseringsveckorna - som startar om en vecka. (!)

På lördag är det alltså äntligen dags - två veckor i Washington DC med ett underbart gäng från klassen. Vi kommer att bekanta oss med det amerikanska utbildningsväsendet och prata om Sveriges. Det ska bli galet intressant att se hu det faktiskt funkar - i kontrast till high school-filmer man sett i sina dagar. Jag misstänker att kontrasterna kommer att vara påtagliga i vissa fall, på gott och ont. Klädkoden har redan rivit upp en hel del känslor för många av oss som åker, eftersom att den känns lite överdrivet formell; jag menar, jag är verkligen för att se hel och ren ut när man arbetar - det handlar ju trots allt om en viss "maktposition" och att etablera den kan vara viktigt både av den anledningen, samt att ge oss lite pondus och självförtroende och skilja oss från eleverna.

MEN

Att tjejer "preferably" ska gå klädda i klänningar(som absolut inte får gå över knäna - jag menar SKYL DINA SEXUELLA KNÄN, KVINNA!) som inte bara ska vara långa, utan också upprätthålla en formell standard: En mönstrad, färgglad kjol skulle alltså med största sannolikhet inte vara acceptabel...

eller att jeans inte är tillåtna,

eller sneakers,

eller skor med öppen tå,

eller skor med klack

eller skor i tyg

eller att förvara dokument i en ryggsäck,

eller NÅGON ÖVERHUVUDTAGET blus/tröja som inte skyler halsen/nyckelbenen,

eller utsläppt hår

eller bara armar, lämnar mig med mycket få alternativ från min garderob. Det känns inte bara sexistiskt utan även oerhört konservativt och opersonligt. Det stämmer inte heller med bilden jag fått av amerikanska High Schools, alls.

Skyl dig, Zooey! Dina elever kan ju faktiskt bli oerhört upphetsade av dina bara ben! 

Hur som helst så är vi oerhört nyfikna och tacksamma för att få åka iväg och upptäcka Washington DC! Tanken är att vi ska göra besök på skolor i staden, samt gå på några föreläsningar som arrangeras av ett college. Alla intryck ska sedan i kombination med kurslitteratur bli till en presentation i en aula (!!) hemma i Sverige (framför ALLA engelskalärare!) samt en inlämningsuppgift.

Eftersom att jag är en riktig packningsnörd så har jag börjat planera bagaget för längesen. I really can't wait.