Hej, på er!

Idag sitter jag på jobbet för första gången denna veckan. Efter att Hampus och jag kommit hem från min mammas födelsedagsmiddag i söndags, kände jag mig yr och matt. En närmare titt på termometern bekräftade feber, och dagarna efter kände jag av halsont och snuvan från helvetet.

Hampus hade ett par dagar ledigt från jobbet så mina sjukdagar fick jag en riktig "pass-upp-are" som lagade middag och tittade på film med mig. Stoppade om mig när jag sov(vilket var ofta) och höll om mig när jag frös.

Det är skönt att vara på benen igen, men det är konstigt hur snabbt man vänjer sig vid att umgås så nära inpå. Nästan så att jag känner mig "bortskämd" av hans närvaro, vilket är en helt skruvad och fantastisk känsla att ha efter några år tillsammans. Min "sjukbubbla" blev vår bubbla, och på många sätt känns det intimare än någonting annat. Att ha någon som tar hand om en när man är sjuk. Min bästa vän vid min sida, det är ganska fantastiskt.

Eftersom att det är min första dag tillbaka på jobbet, bestämde jag mig för att ta egen bil(istället för att samåka som jag brukar) det kan ju vara ganska skönt att kunna åka hem ifall jag inte känner mig pigg. Imorgon sover jag i Vaggeryd hos mina föräldrar, för på lördag morgon åker jag och min pappa till Italien!