Fredag.

Det har varit en av de där ensamma veckorna när jag och Hampus jobbar om varandra. Det suger energi ur mig att inte ha vardagen tillsammans med honom, med allt vad det innebär. Att laga mat, träna eller att bara läsa en bok känns innehållslöst utan Hampus. Mitt sätt att hantera det blir att begrava mig själv i projekt och aktiviteter som jag älskar för att försöka fördriva tiden. Min kreativitet får mycket uträttat trots allt, ett behov som jag behöver få utlopp för ibland.

En annan ljusglimt med hela situationen är att vi tar sällan varandra för givet längre. Lite som att fasta under veckorna vi inte ses och frossa under dagarna vi är lediga tillsammans. Så otroligt värdefulla blir timmar och dagar. Vi har inte haft en ledig helg tillsammans sedan ett par veckor innan jag åkte till Italien, men nu är det äntligen vår tur.

Hampus och jag åker iväg redan i eftermiddag, så fort jag kommer till hem Jönköping. Vi behöver detta, så mycket har hänt i hans liv och i mitt, att vi måste komma bort för att handskas med det. Glömma vardagen en smula. Ta hand om varandra och unna oss det.

Stockholm fick det bli. Vår vardagsflykt.

Jag har blandade känslor för huvudstaden. Ett tag var jag rädd att mina känslodippar jag hade under min universitetstid skulle utveckla något slags förakt mot staden; att jag skulle förknippa mina demoner med platsen där allting hände.

Till viss del kanske det är så. Men kärleken till staden väger över och jag kommer på mig själv med att sakna Stockholm. Jag älskade att bo i en outtömlig stad, så stor att jag omöjligt kunde tröttna. Så olikt vårt hem i lilla Jönköping som jag också älskar. En musiklista som var lika sorglig som vacker som jag hunnit tröttna på så många gånger sedan dess.

Mitt blod drar sig till något större; jag kan känna hur mina förberedelser och rehabiliteringar från 2013 liksom har byggt upp en förväntan av förändring och jag är inte rädd längre. Mest tack vare Hampus. Min stöttepelare.

Vi åker till Västerhaninge ikväll, till min underbara moster och hennes man. Jag bodde där i slutet av mina juridikstudier och mitt rum känns fortfarande som mitt, fastän det är två år sedan. Maggan är på många sett som en extra mormor, med tanke på att hon är 18 år äldre än min mamma. Och vilken mormor sedan! Hon är en utan de vänligaste själarna jag träffat och jag tyckte verkligen om att bo hos henne.

Vi sover över i natt och passar på att umgås lite över middag ikväll, imorgon åker vi in till stan och checkar in på ett vandrarhem på en båt nära Gamla Stan.(Åh, Gamla Stan, jag älskar dig!)

Efter det har vi inte så mycket mer inplanerat. Jag går gärna planlöst runt om i Gamla Stan om det är vackert väder, promenerar vid hamnen och äter lunch på någon mysig uteservering. Kanske ta en shoppingrunda på Drottninggatan eller en kaffe på Söder. Det är nog lite för tidigt för Kungsträdgården att stå i blom, det hade annars det varit ännu ett ställe värt att besöka. Det är hisnande vackert när körsbärsträden blommar där, men jag kan för mitt liv inte minnas ungefär när det är. Antagligen om några veckor.

Kungsträdgården i blom

Hampus och jag hade planerat att boka biljetter till en föreställning, eftersom att vi båda älskar att gå på teater(I'm the luckiest girl inte world) men för en gångs skull verkade ingenting direkt locka.(Förutom Livet är en Schlager, men den har jag ju redan sett). Vi har pratat om att kanske gå på Stand-up, men vi får se. Annars låter en lördagkväll ute med middag och dans som en utmärkt lösning och jag tror inte att vi kommer att ha tråkigt.

Nu räknar jag timmarna till jag får sätta mig i min lilla tantbil, med min älskling vid min sida och en helg framför oss - tillsammans.

Njut av våren i helgen!

Matilda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Veckorna skuttar vidare och lämnar mig i ett vårtöcken. Det är lustigt att nya kurser i skolan i kombination med väderomslag ger känslan av ett nytt liv; kanske är det det som kommer att hålla utbildningen intressant under fem år på Göteborgs Univers...

Där gick tentaveckan förbi. Masade sig förbi en lång stund för att sedan chokera alla inblandade med sin tyngd. Jag vet inte hur alla känner, men minst en av tentorna får jag nog göra om. Hur jag ska hinna plugga till dem är beyond me med tanke på at...

Hjärtat försöker frustrerat att hämta syre, tiden räcker inte till och jag pluggar dygnet runt. Nej, jag hade inte trott att jag skulle känna igen tentaångesten likt den från juristlinjen på Ämneslärarprogrammet - men det gör jag. Problemet är främst...

Våren vann över vintern, men tappade greppet lika snabbt igen. Bland vinterkappor som ena dagen är för varma och andra behagliga, flyter vardagen på för oss båda; vissa dagar smidigare och andra trögare. Jag kämpar mig igenom grammatiken i skolan som...

Nej, jag menar inte "Bubbel" som i champagne. Med "bubbel" menar till min och Hampus privata sfär, hemma eller ute, där vi lyckas stänga ute allt annat. Denna helg har varit en sån helg som vi behöver emellanåt.   Fredagen började med en diagnos ...