I helgen var första gången sedan vi flyttade till Göteborg som jag upplevt en stark hemlängtan. Inte efter Jönköping i sig, utan efter hemmet i mina vänner. Jag saknar att inte kunna spontanpromenera förbi Therése och Simon, eller ta en fika med Densie och Linda. Se hur Tim och Kajsas lilla Esther utvecklas. Träffa tjejgänget över en vinkväll. Monika på andra sidan jorden, nu också Jennie. Josefine och jag har alltid haft distansen mellan oss, men jag upplevde en stark saknad efter henne också. Jag har alltid sett mig som en självständig person med ett stort behov av min ensamhet. Men att inte ha sina vänner inom några kilometers slog mig plötsligt som en käftsmäll.

Hampus lyckades som vanligt muntra upp mig och fixade en myskväll med "Inside Out" och kramar. Han rådde mig till ett samtal med en vän dagen efter, som fick mig på bättre humör. Tim och Kajsa kommer hit en helg, en annan kommer Therése och Simon - jag kommer att träffa mina vänner. Poff!, säger det och sen är det jul i Jönköping igen. Jag känner mig absolut inte utanför i skolan, men såhär i början av utbildningen förösker alla att anpassa sig till det nya livet. Att kompisragga - hur gör man egentligen? Jag tror ju absoult inte att jag är den enda som är nyinflyttad till Göteborg.

Igår lyckades ändå ett par lärarstudenter att ta en kompisdejt på Hagabion. Supermysigt att lära känna de som har liknande ambitioner med livet! Nu ska jag förbereda mig inför en seminarieredovisning imorgon. 

Puss och kram!

Matilda