Blir lite förvånad jag ser solen lysa upp parkeringen utanför mitt kontorsfönster. Jag har, som många andra svenskar, tagit för vana att ha långa jeans och en tjock tröja när jag sitter på jobbet trots sommarmånaden. Trots solsken i stunden, saknas värmen. Ikväll var planen att åka upp till Bohuslän för en långweekend vid havet med min sambos mamma och syster. Sedan länge har min kalender varit markerad med en ledig fredag och många solar - som man ändå tror och hoppas ska finnas i mitten av juli. När vi läste väderleksrapporten som inte lovade mer än 12-17 grader ändrades våra planer. Vem vill åka så långt för att sitta instängda i en stuga?

Det kändes väldigt tråkigt först; att inte komma iväg från vårt flyttkaos för en minisemester. Vi brukar alltid ha väldigt roligt tillsammans med Hampus familj(med min också för den delen) men det blir inte av lika ofta som vi önskar - och nu när vi ska flytta kommer det såklart bli ännu mer sällan.

Min andra tanke som landade ett par dagar senare, var en gnutta lättnad: vi har fortfarande mycket att göra. Och en helg hemma tillsammans utan jobb kan vi ta sovmorgon och ändå få mycket gjort.

Vi bestämde ändå att jag skulle ta en semesterdag på fredagen som vi sa från början, men istället för Bohuslän passar vi på att åka till Ullared med vår långa inköpslista och våra mödrar. På så sätt får vi träffas under en liten utflykt, samtidigt som vi prickar av vår att göra-lista.

Hampus syster kommer till Småland på lördag för en middag tillsammans med oss - så umgås får vi göra trots avsaknaden av sommarvärme.

Nu hoppas jag att vi har turen att få lite sommarvärme i augusti innan skolan börjar.